Stora nederländska batterier svåra att finansiera: nättariffer och osäkra överföringsrätter bromsar projekt, enligt ESNL
Branschföreningen Energy Storage NL har publicerat en studie baserad på intervjuer med 11 finansiärer, som visar att nya stora batteriprojekt är svåra att finansiera under nuvarande villkor. Problemet är inte tekniken utan höga nättariffer, osäkra överföringsrätter och brist på långsiktiga avtal.
EuroEnergys redaktion · Nederländerna · 1 min läsning
Den nederländska energilagringsföreningen Energy Storage NL (ESNL) publicerade den 4 november studien ”Financieel Marktonderzoek Energieopslag 2026”. Den kombinerar intervjuer med 11 finansiärer och en kvantitativ analys av fristående batterier med egen nätanslutning. Slutsatsen: litiumjontekniken anses beprövad, men för få nederländska projekt når finansiering.
Siffrorna. ESNL modellerade ett batteri på 200 MW / 800 MWh med fyra timmars varaktighet i fyra scenarier. Projekt som enbart säljer på marknaden (merchant) går inte att finansiera, med eller utan en tidsbegränsad överföringsrätt. Tolling-avtal utan denna rätt går med förlust, och kombinationen av tolling och överföringsrätt fungerar bara med en mycket hög ersättning som marknaden anser orealistisk. Enligt Energeia når bara en liten del av projekten i planeringsfasen ett slutligt investeringsbeslut.
Bakgrund. Studien citerar Rabobank, som kallar de nederländska nättarifferna ”ökänt höga”, och jämför med Tyskland, där stora batterier under vissa villkor är undantagna från tariffer. Enligt ESNL stiger nättarifferna i genomsnitt med cirka 20% 2027. Den nationella planen för energisystemet utgår från 28 GW batterier och 110 GWh lagring till 2040.
Vad branschen vill. ESNL vill ha en egen tariffkategori för lagring eller, i andra hand, att batterier behandlas som producenter, en förutsägbar flerårig tariffbana, standardiserade överförings- och kapacitetsavtal samt långsiktiga intäkter som går att kombinera, från avtal om nätkapacitet och flexibilitetsupphandlingar till kapacitetsmekanismen. ”Subventioner fungerar tills de inte finns längre”, sade ESNL:s direktör Arendo Schreurs, som förespråkar en marknad där batterier kan klara sig själva.
Undantagen. Föreningen nämner projekten Leopard (GIGA Storage, Delfzijl), Sirius (Return, Winschoten) och Mufasa (Lion Storage, Vlissingen), men varnar för att deras framgång inte utan vidare kan överföras till andra projekt.
Landets realtidsdata finns på landsidan
Fler nyheter
Kommentarer
Bli först med att kommentera.
