Eemshaven: Niedersachsen och hamnen i Groningen emot de två kärnkraftverken; beslut i december
Delstatsregeringen i Niedersachsen, gränsorterna Emden och Borkum och hamnbolaget Groningen Seaports motsätter sig bygget av två kärnreaktorer i Eemshaven. Den nederländska regeringen, som även utreder Terneuzen, vill välja plats i början av december.
EuroEnergys redaktion · Nederländerna · 2 min läsning
Motståndet mot de två kärnkraftverk som Nederländerna kan komma att bygga i Eemshaven i provinsen Groningen har gått över gränsen. Enligt det tyska public service-bolaget NDR har Niedersachsens delstatsregering redan meddelat nederländska myndigheter att den avvisar planerna, och den förbereder ett nytt brev till Haag. På söndagen demonstrerade omkring 300 personer i staden Groningen, några av dem från den tyska ön Borkum, rapporterar NOS.
Vad grannarna säger. Platsen ligger cirka 11 kilometer från Borkum och Emden, skriver NDR. Emdens borgmästare sade att regionen är ”en förebild för förnybar energi” och att det är just där man vill bygga ett kärnkraftverk. Borkums borgmästare anser planerna oacceptabla och har skickat ett brev till det nederländska parlamentet; enligt Niedersachsens miljöministerium skulle ön behöva evakueras helt vid en kärnkraftsolycka.
Hamnens invändningar. Den 13 november publicerade Groningen Seaports en studie från Common Futures som drar slutsatsen att två stora reaktorer inte passar in i hamnens planer. Byggarbetsplatsen skulle under ungefär 15 år ta 70–100 hektar i Oostpolder i anspråk, upp till en fjärdedel av den yta som finns för företag. Om tomten vid ENGIE:s gaskraftverk Eemscentrale väljs kan dess 1,8 GW fasas ut stegvis mellan 2028 och 2031, trots att reaktorerna inte skulle producera före 2040 – alltså minst tio år utan denna planerbara kapacitet. Studien varnar också för konflikter med det planerade vätgasnätet och med havsvind som ska tas i land i Groningen.
Regeringens argument. Det nederländska ekonomi- och klimatministeriet sade till NDR att Eemshaven uppfyller huvudkriterierna: anslutning till stamnätet, havsvatten för kylning och låg befolkningstäthet. Stamnätsoperatören TenneT bedömde hamnen som det tekniskt bästa alternativet, men enligt Groningen Seaports förutsätter kalkylen 6,6 GW havsvind och en kraftig ökning av den lokala förbrukningen. Ministeriet uppskattar investeringen till 20–30 miljarder euro och driftstart tidigast i slutet av 2030-talet. Nederländerna har i dag bara en reaktor, i Borssele.
Vad händer nu. Även Terneuzen i Zeeland är med i loppet; där räknar TenneT enligt NOS med stora tekniska problem med anslutningen till högspänningsnätet. Regeringen har lovat att stryka Groningen om Zeeland visar sig vara ”lika lämpligt”, och det slutliga beslutet väntas i början av december.
Landets realtidsdata finns på landsidan
Fler nyheter
Kommentarer
Bli först med att kommentera.
