Januari dyrast sedan krisen: vintern då Atlanten stängdes ute

Svenskarna har ett nästan ömsint namn på fenomenet som frös deras fakturor: ”det skandinaviska blocket” — högtrycket som lägger sig över Norden och vägrar flytta på sig.

Vinterns rekord. Januari stängde på 108,45 öre per kilowattimme i SE3, Stockholms elområde — den dyraste januarimånad som uppmätts och den dyraste månaden över huvud taget sedan energikrisen 2022. Februari gick längre: 110,23 öre i SE3, och i en obehaglig premiär slapp inte ens norr undan — 98,75 öre i SE1, där krispriser hittills varit en sydlig kuriositet.

Blockets anatomi. Tre fenomen sammanföll: ett stabilt högtryck höll Atlantens milda lågtryck borta — resultatet blev en av de torraste och lugnaste januarimånaderna på sju decennier; den försvagade polarvirveln släppte ner arktisk luft över Norden; och vattenkraften, med magasin under medel efter den torra hösten, doserade vattnet snålt. Rekordkyla, nästan noll vind, lite vatten — den nordiska dyrtidens trifekta.

Vem som betalade. Hushåll med rörliga avtal såg fakturor dubbelt så höga som i december; den elintensiva industrin drog ner lasten under topptimmarna. Och den politiska debatten om ”systempriser” flammade upp på nytt, omedelbart.

Den meteorologiska sensmoralen. Det svenska systemet — vatten plus kärnkraft plus vind — förblir bland Europas renaste och billigaste under ett medelår. Men medelåret är en statistisk abstraktion: vintern 2026 påminde om att vädret, utan lagring och grövre nät, förblir den största aktören på den nordiska marknaden.

De svenska priserna per elområde, dag för dag, på prissidan.