Två elektriska Sverige: norr på 48 öre, söder på nästan det dubbla

På EU:s papper är Sverige en enda elmarknad. På fakturorna är det två länder — åtskilda någonstans norr om Stockholm.

Delningens siffror. Snittet för 2026 hittills: 48,3 öre per kilowattimme i SE1, Luleås område — praktiskt taget Europas billigaste el — mot 94,5 öre i SE4, Malmöhörnet. Enskilda månader dramatiserar: i augusti kostade den rörliga kilowattimmen 58 öre i SE1 och 101 i SE4 — plus 73 procent — och i juli nådde skillnaden 205 procent. Inför vintern ser prognoserna 100–110 öre i SE3 och SE4, mot 45–55 i norr.

Mekaniken. Vattenkraften flyter i norrlandsälvarna, den nya vindkraften byggdes också där, och storstäderna och den tunga industrin ligger i söder — därtill exportkablarna mot Tyskland, Polen och Danmark, som knyter SE4 till kontinentens priser. Nord-sydledningarna, dimensionerade för ett annat sekel, kvävs: flaskhalsarna delar områdena, och söderns pris följer det tyska, inte det norrländska.

De strategiska följderna. Den nya industrin — från grönt stål till datacenter — vandrar norrut efter billig el och vänder ett sekel av ekonomisk geografi. Och politiskt har elområdena blivit ett permanent valämne: söder kräver sammanslagning eller kompensation, norr försvarar sin vunna fördel.

Vad som ändras. Systemoperatörens NordSyd-program lovar 800 MW extra på den kritiska axeln till 2029 och de stora ledningarna kring 2033–2035. Till dess samexisterar de två Sverige: det ena exporterar, det andra betalar.

Priserna per elområde, i realtid, på prissidan.