Från nio till tjugo miljarder om året: nationalbygget NordSyd

Den viktigaste siffran i svensk energi är inte elpriset utan kapaciteten i ledningarna som för elen söderut — och systemoperatören har just meddelat att byggtakten fördubblas.

Tempoväxlingen. 9 miljarder kronor investerade 2025; 20 miljarder om året 2026 och 2027; 70 miljarder i fönstret 2027–2029. Svenska kraftnät bygger samtidigt i det trånga södern — SE4 och Stockholm — längs den industrialiserade Norrlandskusten och på den stora nord-sydaxeln.

NordSyd, i delar. Flaggskeppsprogrammet — cirka 50 miljarder kronor — bär grenarnas namn: Uppsalabenet, Västeråsbenet, Karlstadbenet, Hallsbergsbenet. Totalt: 2 000 kilometer nya 400 kV-ledningar och omkring 35 stationer som byggs eller förnyas, med de stora idrifttagningarna 2033–2035. Men tålamodet har delbetalningar: kapaciteten mellan SE2 och SE3 ökar med 800 MW redan 2029 — tre medelstora städers förbrukning.

Varför nu. Varje öre i nord-sydlig prisskillnad är en flaskhalsskatt; varje grön fabrik som väljer Norrland ökar trycket; och flaskhalsintäkterna — som samlas in i just dessa passager — har fått en uttrycklig plan för att förstärka nätet.

Kalenderns skugga. Ledningarna som blir klara 2035 tillståndsprövas i dag — och den svenska tillståndsprocessen förblir, med all respekt för samråden, den långsamma länken. Decenniets prov är inte ingenjörsmässigt utan administrativt.

Flödena genom det svenska nätet, i realtid, på Europakartan.