Åland: kommunerna kring havsvindparken Sunnanvind på 0,7–1,5 GW kräver sin del av intäkterna
De åländska kommunerna Kumlinge, Brändö och Saltvik gör sitt ställningstagande till havsvindparken Sunnanvind beroende av hur intäkterna fördelas. Ålands budget för 2027 begär lagtingets samtycke till att arrendera ut ett havsområde där minst 700 MW ska byggas.
EuroEnergys redaktion · Finland · 2 min läsning
Kommunerna på norra Åland, i vars vatten skärgårdens första havsbaserade vindkraftspark skulle byggas, vill veta hur mycket av intäkterna de får innan de tar ställning, rapporterade public service-kanalen Ålands Radio den 5 november. Kumlinge är ”försiktigt positivt”, medan Brändö och Saltvik avvaktar fördelningsmodellen.
Vad kommunerna vill. Gun-Mari Lindholm, kommunstyrelsens ordförande i Kumlinge, sade till Ålands Radio att hon inte håller med om att intäkterna, utom fastighetsskatten, ska gå till landskapsregeringen för vidare fördelning: ”Vi anser att arrendet och skatterna från det ska tillfalla den kommun där vindkraftverken står.” Kumlinge vill höra invånarna på Kumlinge och Enklinge, som eventuellt kan se verken, innan beslut fattas. Mathias Johansson, kommunstyrelsens ordförande i Saltvik, väntar på den ekonomiska fördelningen, och Tommy Öström, hans motsvarighet i Brändö, har lagt frågan ”på is”.
Vad budgeten säger. I budgetförslaget för 2027, som presenterades den 30 oktober, begär landskapsregeringen lagtingets samtycke till att inom fem år arrendera ut ett havsområde i Brändös, Kumlinges och Saltviks vatten, med kravet att minst 700 MW ska uppföras där. Arrendet kan löpa i högst 50 år, med option på förlängning med upp till 25 år. Den första parken kan bli i storleksordningen 0,7 till 1,5 GW, och det valda området motsvarar knappt två tredjedelar av det planlagda området. Dokumentet anger att en andel av intäkterna ska tillfalla kommunerna och att en fördelningsmodell diskuteras med dem.
Siffrorna. För 2027 föreslås 806 000 euro för förberedelserna av konkurrensutsättningen, plus en fullmakt på 1 245 000 euro för 2028–2029; de första intäkterna kan tas in i budgeten för 2028. Vid full utbyggnad skulle de norra områdena uppgå till 4 GW och cirka 20 TWh per år, ungefär 60 gånger Ålands nuvarande förbrukning, enligt landskapsregeringen.
Bakgrund. Dagstidningen Nya Åland skrev den 29 oktober att det finns intresse från marknaden, men att förutsättningarna inte är de bästa. Planläggningen av vattnen förblir ett kommunalt beslut, genom delgeneralplaner.
Öns data finns på Ålands sida.
Fler nyheter
Kommentarer
Bli först med att kommentera.
