Danmark: bara nio av 98 kommuner har pengar till solceller på offentliga byggnader i de nya budgetarna, visar TEKNIQ
Arbetsgivarorganisationen TEKNIQ har gått igenom de nyligen antagna kommunbudgetarna: 24 av Danmarks 98 kommuner nämner solceller, men bara nio har säkrad finansiering, sammanlagt omkring 44 miljoner danska kronor. Detta trots att kommunerna sedan september kan sätta upp solceller på egna byggnader utan att bilda ett separat bolag.
EuroEnergys redaktion · Danmark · 1 min läsning
De danska kommunerna har ingen brådska med att sätta upp solceller på taken till skolor, äldreboenden och idrottshallar, visar en genomgång av de lokala budgetarna som TEKNIQ, organisationen för företag inom tekniska installationer, publicerade i tisdags. Bara nio av landets 98 kommuner har avsatt konkreta medel för sådana projekt i budgetarna för de kommande åren.
Siffrorna. Enligt TEKNIQ nämner 24 kommuner solceller i sina budgetar. De nio med säkrad finansiering – Dragør, Esbjerg, Frederiksberg, Holbæk, Høje-Taastrup, Hørsholm, Kerteminde, Solrød och Syddjurs – har tillsammans avsatt omkring 44 miljoner kronor. Övriga 15 planerar antingen bara förstudier eller har inte klarlagt finansieringen.
De nya reglerna. Sedan den 14 september gör en lagändring det möjligt för kommuner och regioner att producera, använda och lagra solel utan att bryta ut verksamheten i ett separat bolag, meddelade TEKNIQ då. Lagen tillåter också batterier som är direkt kopplade till solcellsanläggningarna, så att offentliga byggnader kan spara elen för egen förbrukning eller erbjuda flexibilitet till elnätet. Enligt industriorganisationen DI pekade bedömningarna i lagförslaget på omkring 85 MW ny kapacitet per år 2028–2029 och cirka 170 MW på kommunala och regionala tak till 2030.
Det säger branschen. ”Vi hade förstås hoppats att fler kommuner redan hade konkreta solcellsprojekt på gång. Men vi måste också erkänna att kommunerna fick slutlig klarhet om reglerna mycket sent”, sade Troels Hartung, hållbarhetschef på TEKNIQ. Enligt organisationen aviserades det politiskt redan i augusti 2025 att kravet på bolagisering skulle tas bort, men reglerna antogs slutligt först i september, strax innan kommunbudgetarna för 2027 skulle spikas.
Vad som väntar. Nu när ramverket är på plats säger TEKNIQ att organisationen hoppas på och räknar med ett verkligt genombrott de kommande åren.
Landets realtidsdata finns på landsidan
Fler nyheter
Kommentarer
Bli först med att kommentera.
